- Väckelse

jag kastar mej in i nästa Gudstjänst, denna gång inom väckelserörelsen. pastorn, som för dagen kommer att predika i jeans, tenniströja och gymnastiskor, upplyser mej om att Gudstjänsten inom Vineyard inte liknar det man är van vid från kykan. känns helt okej för mej som inte är van vid något särskilt inom religionsgebitet. stämningen är familjär och avslappnad. församlingen består av yngre föräldrar, barnen stojjar och man diskuterar aktiviteter inom sin söndagsskola. alla är snälla och jag blir vänligt och kravlöst mottagen.

efter Gudstjänsten bjuder två unga herrar med varsin akustisk gitarr på lovsång. jag, som inte är så speciellt bevandrar i genren eller lyriken, får läsa texterna från några A4-ark. den musikaliska upplevelsen är det inget fel på. inlevelse och budskap går fram med all önskvärd tydlighet. mitt problem är väl att jag inte vet vad jag förväntas göra eller känna... troligtvis förväntas jag ingenting. mellan lovsångerna tackar man Gud och Jesus för det mesta och församlingen faller in i tacksägelserna. en ung tjej sitter vid en vägg och gråter, men en församlingsmedlem tröstar.

under sista lovsången känner även jag värmen, kraften och den lätt euforiska berusningen i hjärtat. här finns värme, trygghet och kärlek. jag har full förståelse för att man vill ha mer av denna känsla. den starka förnimmelsen varar i kanske 5 eller 10 minuter, under vilka jag befinner mig liksom inne i mej själv. detta är troligen ingen udda upplevelse för församlingsmedlemmarna, men som nybörjare är jag ganska förtjust.

efter ceremonin får jag prata mer med församlingsmedlemmarna, jag blir inbjuden till husgrupp, vilket innebär att man ses hemma hos varandra och umgås kring ämnet. här finns ingen som visar ifrågasättande om min anledning att besöka församlingen, alla är artigt intresserade och öppna. på det hela en fantastisk upplevelse. kanske jag kan välja att skriva lite om Vineyard efter Ninian Smarts sju punkter...