- medlemskapet

jag är inte tillräckligt sentimentalt lagd för att tycka synd om Svenska Kyrkan nu när så många valt att gå ur. jag tror de kommer att klara sig utmärkt rent ekonomiskt med sina många och rika tillgångar. dessutom är det väl inget fel på tanken att de som fristående kyrka ska få verka som alla andra fristående kyrkor. likväl är jag fortfarande medlem, och som många andra har jag motiverat mitt beslut på grunder som att vilja bevara det svenska kulturarvet och annat jag plockat upp från propagandan i media.

att utbilda sig är ju att ha ögonen vidöppna, speciellt när man som jag, utbildar mig under tidsbrist. i en diskussion nyligen har just frågan om varför man inte gått ur berörts och jag känner att mina argument radikalt har förändrats. även om jag tillhör den generation som döptes redan på BB (vi har tre siffror intatuerade i svålen) så gör ju inte det mig till en bekännande kristen. ser man på kristendomen historiskt sett så finns det ju en och annan händelse som man inte i första hand jämställer med fromhet, men alla har lik i garderoben så det får väl för diskussionens framåtskridande sidoläggas...

ser man på dagsaktuella diskussioner gällande vigsel av homosexuella, deras rätt att adoptera, splittringen i frågor om huruvida kvinnor får prästvigas, ställningstagande i abortfrågor, så inser man vilket bakåtsträvande medeltidamörket svenska kyrkan på många håll representerar, plus att man verkar stå handfallen inför uppgiften att enas kring ett glasklart besked i detta. personligen vet jag var jag står i dessa frågor och jag skulle knappast rösta på ett politiskt parti som anammade samma inställning som kyrkan. kontentan blir då varför jag ska ge ett ekonomiskt stöd till en organisation där dessa smygfascistiska tendenser verkar ha fritt spelrum.

bortsett från den politiska aspekten av diskussionen, så har vi inte heller så mycket gemensamt när vi kommer till livsåskådningsfrågor. min uppfattning om hur det ligger till, samt hur jag utövar min andlighet, skiljer sig markant från den Luthersk Evangeliska kyrkan... jag tror att jag förutom begravningsavgiften, ger omkring 5.000:- årligen till kyrkan. det handlar inte om ekonomi, det handlar om etik. för samma pengar kan jag istället ta ett halvt dussin fadderbarn genom skolgång, se till att de har rent vatten och tillgång till läkarvård. eller kanske tycker jag att pengarna ska gå till en organisation som kämpar mot barnpornografer och trafficking... istället för att ge konstgjord andning till ett patriarkatiskt system jag knappast sympatiserar med.